Julgrisen, 3 december

Mat och dryck var lika viktigt förr till jul som nu. Grisarna slaktades ofta i november när de var runda och goa efter sommaren men julgrisen sparade man oftast till in i december. Fläsket och framför allt skinkan är starkt förknippat till just julen. Idag går vi till affären och handlar det vi vill ha, oftast bara några dagar före jul. Men förr i bondesamhället var det noga med att ta tillvara på allting. Av grisen gick det att få ut mycket. pressylta, revbensspjäll, rullsylta, grisfötter, fläskkorv och mycket mer. Det var bråda tider i köket.

Jag har inget kort på någon gris annat än en söt liten chokladgris som jag gjorde när jag gick på konstskolan. Den är så söt så den kommer att överleva även den här julen, eller hur?

Adventsstjärna, 2 december

Seden och traditionen att använda adventskalendern och adventsstjärnan kommer från Tyskland. Det var på 1880-talet som en brödraförsamling i Tyskland kom på idén att hänga en lysande stjärna i fönstret. Till Sverige kom det några enstaka pappersstjärnor och det var först i mitten av 1930-talet som den blev mer vanlig i Sverige. Stjärnan som är en ursprunglig religiös symbol, stjärnan över Betlehem som visade de tre vise männen vägen till lilla jesusbarnet. Men som mycket annat i jultider så har även stjärnan blivit mer och mer kommersiell. Nu finns den i olika material och storlekar. Men samma som adventsstaken så tycker jag det är både mysigt och välkomnande med ljus i fönstret. Själv har jag två stjärnor, en liten i metall och en stor i papper.

Adventskalender, 1:a december

Första december, första dagen på julmånaden december. När jag var liten så broderade min mamma en adventskalender till mig och min bror. Hon sydde fickor på baksidan och varje dag så fanns det en liten sak till oss var i den. Det är den långa adventskalendern på bilden, tyvärr dålig bild men det är broderat årtalet 1963 längst ner. Den andra bilden är inte heller så bra men det är i alla fall två av de kalendrar som jag har broderat till mina barn. På dessa hängde jag små paket.ett för varje dag. Adventskalendern kom till Sverige 1934 och tecknades av Aina Stenberg-MasOlle. Det var Sveriges flickors scoutförbund som introducerade adventskalendern. Sveriges radio och TV:s julkalender startade sina kalendrar 1960 och först ut var "Titteliture". Den kommer jag inte ihåg men det var kanske för att jag bara var 1 år då. Däremot kommer nog många i min ålder ihåg "Teskedsgumman" som sändes 1967. Jag kommer också ihåg en TV-kalender som hette "En småstad vid seklets början", 1966. Jag kommer inte ihåg själva serien men däremot adventskalendern, jag kommer ihåg att jag tyckte den var så mysig men marknadsståndet. En TV-kalender på senare tid som jag tycker om var "Mysteriet på Greveholm", den såg jag med mina barn och de tyckte också om den. Jag försöker att varje år se något avsnitt i alla fall och helt klart finns det bättre och sämre kalendrar, tyvärr mer åt det sämre hållet numera tycker jag. Men adventskalendrar hör väl december till och roligt för barnen att få öppna en lucka varje dag. Adventskalendrar kan se väldigt olika ut idag men jag tror nog att de som någon lägger ner lite pyssel på är kanske de mest uppskattade. Det finns kalendrar gjorda av små askar, stora askar, kalendrar som är sydda, broderade, snickrade, chokladkalendrar, glitterkalendrar osv, det är nog bara fantasin som sätter gränser.

Advent

Idag är det första advent och för mig är det start på julen. Jag tycker om att julpynta och vill gärna att det ska vara klart till första advent. I år blev det inte riktigt som jag hade tänkt eftersom jag har sytt, nålfiltat och fixat inför julmarknaden i byn. Men julmarknaden i byn är alltid lika trevligt så det gör inget att jag är lite sen med julpyntet. Första ljuset i adventsstaken som vi har ute är i alla fall tänd. Det vi kanske inte tänker på eller har glömt bort är också att första advent är första dagen på kyrkoåret. Ordet advent betyder ankomst och advent är början på förberedelserna inför jesusbarnets ankomst, den egentliga anledningen till att vi firar jul. Första advent är en glädjens dag i kyrkan, därför sjungs psalmer som tex "Bered en väg för herran". I gamla bondesamhället var det en dag i stillhet inför julfirandet. Idag tänker vi mer på julskyltning, julmarknader och shopping än att gå till kyrkan. Jag är också dålig på att besöka kyrkan men jag tycker om tanken med förberedelse. Mysigt är det också med alla adventsstakar som lyser i fönstren. Det var på 1930-talet som en svensk man som hette Werner Simonsson fick idén till elektriska ljusstakar och idag finns de i alla olika utförande. En viktig sak som vi inte glömmer bort i familjen är att till första advent kokar vi en liten julskinka och äter första skinkmackan med mycket senap, så gott. Har ingen bild på skinkmackan men här kommer lite andra bilder. Först är det en bild på vår adventsstake som vi har ute på gården och som vi tänder en marschall för varje advent. En bild också från dagens fönster med den adventsstaken som jag i alla fall fick fram idag (utanför syns "granen" som är vår flaggstång som gick av i våras). Och sista bilden från mitt bord på julmarknaden. Trevlig advent till er alla.

Inlagd gurka

Nu är det bra tid att skörda gurkor och göra inlagd gurka. Enkelt och gott. Börja med att koka upp en lag: 9 dl vatten (till ca 2 kg gurka), 3 matskedar salt, ca 1 kg socker (gör ingenting om det blir lite mindre) och 3 grader ättiksyra 12 %. Rör om och koka upp. Skiva gurka, gärna med osthyvel, jag "skalar" gurkan innan. Skiva ner tunna skivor i en ren burk, varva med senapsfrön ( ca 3 matskedar) och dill, gärna dillkronor. Häll på den varma lagen. Låt sedan stå ett dygn. Färdig. Ska erkänna att jag brukar smaka av efter några timmar och det går bra det också.

Rabarberkräm

Rabarberkräm: Ca 2-3 rabarberstjälkar, skivas i mindre bitar. Koka upp 2 dl vatten och 0,5 dl socker, lägg i rabarberna och låt koka i ca 4-5 min. Blanda i 1,5 msk potatismjöl i lite vatten och låt det sedan rinna ner i rabarberkoket medans du rör om. Låt krämen koka upp till första bubblan kommer, glöm inte att röra om. Klart. Jag äter alltid rabarberkräm med mjölk men det är en smaksak. 

Enklare påsklunch och gammalt påskpynt

Glad påsk till er alla. Här kommer en enkel påsklunch. Tunnbröd med skagenröra och lax. Bred på röran och lägg på några tunna laxbitar. Rulla och skär i bitar, som en rulltårta. Skivad gravad lax. Kokta ägg med majonnäs, sallad med tomater, mozzarella, svartpeppar och lite olivolja. Lite varmt behövs också så en sillgratäng är alltid gott. Smörj en ugnssäker form med margarin och skiva potatis, den ska inte vara kokt. Täck botten i formen med den skivade potatisen och lägg på skivor av färdig steksill. Bryn gul lök och lägg på sillen. Svartpeppar. Jag brukar också ta lite av spadet som sillen låg i. På med ytterligare ett lager av skivad potatis och till slut lite mer margarin, lättast är att använda flytande margarin. Låt gratängen stå ca 15 minuter i ugnen på 200 grader. Ta ut gratängen och häll på lite matlagningsgrädde. In i ugnen igen ca 20, det är mest för att det inte ska bli en soppa av allt men potatisen behöver kokas mjuk. Ta ut formen och låt den stå en stund. Blir bäst om det är lite fastare och inte så rinnig. Jag lägger också in två bilder av gammalt påskpynt som jag har sparat. Dels ett litet tittägg gjord av socker. Inne i ägget är det en kyckling gjord av marsipan som ligger i ett rede. Syns dåligt på bilden. Det här ägget fick jag på 60-talet av min moster när hon hade varit i USA. Jag har sparat plasten på i alla år och därför ser det fortfarande fint ut. De små fåglarna med blåa hattarna fick jag också på 60-talet av min mormor. Jag tror de är äldre, 50-tal, eftersom min mormor hade dem i sitt påskris så länge jag kommer ihåg. Ha en riktig trevlig påsk, ät gott, vila och njut.