Citronpaj

Det är några månader till våren så en god solgul citronpaj kanske lyser upp i vintermörkret. Den här pajen hittade jag i ICA-bladet. Den heter egentligen citronmarängpaj men jag har inte gjort den med maräng. Här kommer receptet:

Mördeg: 200 g kallt smör, 1 dl strösocker, 5 dl vetemjöl, 1 krm salt, 1 ägg.

Citroncurd: 2 gelatinblad, 2 dl färskpressad citronjuice, 3 msk finrivet citronskal, 3,5 dl strösocker, 4 äggulor, 4 ägg, 150 g smör. 

Gör mördegen så här: Skär smöret i mindre bitar. Krama ihop smör, socker, mjöl och salt i en skål till en smulig deg. Tillsätt ägget och knåda snabbt ihop till en deg, Tillsätt ev några msk kallt vatten. Ställ i kylen i ca 30 minuter. Kavla sedan ut degen och jag tryckte sedan ut degen i en stor pajform (se bilden), går att göra i vilken form man vill. Nagga med en gaffel och ställ i frysen i 30 minuter. Grädda sedan pajen i ca 5-10 minuter i ugnen på 225°. Ska få lite färg. Låt den sedan svalna. Gör en citroncurd som ska läggas på pajen. Lägg gelatinblad i kallt vatten. Blanda citronjuice, skal, socker, äggulor och ägg i en kastrull. Sjud på medelvärme under omrörning (ska inte koka) till smeten tjocknar i ca 3-5 minuter. Ta från värmen och rör ner gelatinbladen och sedan smöret, lite i taget. Sila genom en finmaskig sil. Fyll på curden i pajskalet och låt den stelna i minst 2 timmar. Mycket god och fräsch paj till fikat. 

Stöpa i tenn, stöptenn, nyårslyckor

Nyårsafton 2021 och minnen från för gör sig påminda. När jag var liten på 60-talet ordnade mamma alltid att vi skulle stöpa tenn för att se hur nästa år skulle bli. Mamma var duktig på traditioner och stöpa i tenn, eller nyårslyckor som det också kallas var en av traditionerna. Antigen smälte man ner tenn eller också bly men som jag minns det var det alltid tenn och jag tror till och med att förra årets tenn återanvändes och smältes ner till det årets stöpning, återbruk som det kallas idag. Att smälta tenn var var varmt, mycket varmt och vi barn fick aldrig göra det utan det skötte mamma eller pappa. Tenn smältes i en speciell skopa som man sedan snabbt hällde i en hink med kallt vatten. Jag kommer ihåg att skopan hade ett långt skaft och när det var dags att hälla det smälta tennet i hinken då fick vi hjälpa till att hålla längst ut på i skaftet. Det var ju för den som hällde i tennet som nästa år skulle spås.  Att stöpa i tenn var en form av spådom för hur nästa år skulle bli. Av den klump som bildades i det kalla vattnet kunde man utläsa olika former men det enda jag kommer ihåg var att en slät blank rund form betydde pengar. Jag har tyvärr aldrig stöpt tenn i vuxen ålder men som jag förstår det hela kom traditionen från Finland och jag kan tänka mig att mamma lärde sig av farmor som kom från Finland. Att stöpa i tenn får nog bli ett nyårslöfte till nästa år, om jag får tag på en liten bit tenn att smälta. Med det får jag passa på att önska alla ett GOTT NYTT ÅR 2022. 

Kräftpaj

 Augusti och dags för kräftor. Enklast är att köpa ett färdigt pajskal eller att göra en enkel pajdeg själv: 150 g mjukt margarin, 3 dl mjöl och 2 msk vatten. Knåda ihop en deg och tryck sedan ut degen i en pajform. Till den här pajen lade jag i kräftstjärtar, räkor, små bitar av tomater, svartpeppar, citronmeliss, dill och lite citronflingsalt. Riven ost, till den här pajen blandade jag riven herrgårdsost med riven västerbottensost. Grädda i ugnen ca 30-35 minuter på nedersta gallret ca 200° - 225°. Täck med folie sist 10 minuterna så att osten inte blir för bränd. Servera. 

Obs pajskalet går lika bra att fylla med tex kyckling eller annat gott som finns hemma. 

Saft av rallarrosor och citron

 En mycket söt och god saft av rallarros: 

Lägg allt i en stor kastrull: 15 stora toppar av rallarrosor (blommor-inga blad). 1,5 kg socker, 50 g citronsyra (jag hade bara en påse med 32 g och det gick bra), 2 skivade citroner och 2 liter hett vatten som hälls över. Rör om så att sockret löses upp. Låt det svalna i ca 5 dgr, rör om då och då. Sila bort blommor och citroner och häll upp saften på flaskor Lite kuriosa: Rallarrosen kallas även mjölkört för att förr i tiden sades det att korna mjölkade bättre om de fick rallarros. Jag har även läst någonstans att rallarros ska vara bra mot hosta. Saften är i alla fall mycket god och väl värd att testa.

Påskafton

Påskafton och dags att leta påskägg. Alla vet väl att det är påskharen som kommer med påskägget fyllt av godis och kanske någon liten sak i ägget. Att leta ägg har jag gjort som liten, mina barn har också fått leta ägg och nu får även barnbarnen leta påskäggen. En tradition som jag håller på. Glad fortsättning på påsken och hoppas att ni finner ett påskägg med mycket godis, det är ändå lördag och lördagsgodis. 

Långfredag

Långfredagen är lååång. Jag kommer inte ens ihåg vad jag gjorde när jag var liten annat än att långfredagen verkligen var lång, allt var stängt. Nu tycker jag att det är en skön dag med mycket vila vilket behövs eftersom det var en tid sedan julledigheten fram till påsk. En enkel dag även i matlagning. Här har jag gjort en tallrik med sillgratäng (recept finns under etiketten sillgratäng), varm krustad med ishavssallad, kavring med nubbesallad och hårt tunnbröd med gravad lax. Påskmust och till efterrätt lite godis. 

Skärtorsdag

Skärtorsdagen är häxorna/påskkärringarnas dag då de går runt i husen och önskar Glad påsk och vill ha godis. Jag kommer ihåg att vi klädde ut oss när vi var små men inte att vi gick runt bland husen så mycket, endast de närmaste grannarna i så fall. Min mamma tyckte inte om att vi "tiggde godis" som hon sade. När en av mina flickor var små ville hon gå runt i byn som påskkärring och hon ritade en del påskkort som hon skulle dela ut. Jag sade aldrig till henne att hon säkert skulle få godis utan bara att hon skulle önska Glad påsk och lämna ett påskkort. Efter ett tag kom hon hem och var alldeles överlycklig, hon hade fått så mycket godis så nästan hela hennes kaffepanna var full. Jag tycker att det är en trevlig tradition att det kommer små påskgummor och påskgubbar och har alltid godis till dem hemma. Men de ska vara utklädda och inte komma med en plastkasse som det också har hänt något år. 

Skärtorsdagen är en viktig kristen högtid. Jesus åt nattvarden med lärjungarna och förrådes. 

Skärtorsdagen är 3 dagar före påskdagen. I gammal folktro är natten till långfredagen den natt häxorna åkte på sina kvastar med katt och kaffepanna till Blåkulla men det kan variera i olika delar av landet. En del säger att häxorna flög till Blåkulla natten mellan onsdag, dymmelonsdagen och skärtorsdagen för att delta i mässan och kom tillbaka påskafton eller påskdagen. Men numera är det skärtorsdagen som gäller därav att gå påskkärring.