Julgransplundring

I går den 13 januari var det Knut, tjugondedag jul (tjugondaknut) eller som jag vet att vi kallade det när jag var liten, julgransplundring. Då var det dags att plundra granen på alla pumlor, glitter, ljus och pepparkakor som hängde i granen.  Mamma delade också alltid ut godispåsar när vi var klara eller om de redan hängde i granen, det var nog lite olika. Vi kommer att ha julgransplundring i morgon och i år är bara ljusen kvar av pyntet. Polkagrisstänger och godispåsar att plocka av granen när vi har dansat och sjungit ut julen klart. När jag var liten hade vi alltid riktig gran men nu är det en plastgran som plockas isär och läggs i kartongen till nästa jul. Kanske lite tråkigt men ganska enkelt. Hejdå julen. 

 

Gott Nytt År 2023

Ännu ett år att lägga till handlingarna. 2022 har tyvärr varit och fortfarande är ett oroligt år i världen. Personligen har jag haft ett roligt år och det är mycket för att jag äntligen har uppnått åldern så jag har kunnat gå i pension. Förmånen att göra som jag vill och när jag vill det, tex fortsätter jag att jobba på mitt gamla jobb men bara när jag själv vill. Men nu är det nyårsafton och med nya året kommer det också förhoppningsvis nya möjligheter. Önskan är därför att var ni än är i världen önskar jag att ni ska få ett riktigt Gott Nytt År och att oron som många känner ska minska. Att kunna känna värme och trygghet. Att 2023 blir ett bra år för alla. 

Nyårsmiddagen som dottern bjöd på var riktigt, riktigt god: Till förrätt hade hon gjort en skagenröra med stekta pilgrimsmusslor och rostat bröd. Varmrätten, älgfilé (hennes man är jägare), potatisgratäng, rödvinssås och sallad med bland annat avacado. Efterrätten. pannacotta av Ahlgrens bilar. Mums så gott. Drycken var cider. 

Midvintersolståndet

Idag onsdag den 21 december inträffar vintersolståndet för norra halvklotet dvs för oss här i norr. Men även om dagarna ska bli ljusare och ljusare kommer det inte märkas på länge än känns det som. Just nu är det knappt ljust någon timme mitt på dagen. Allt är bara svart, svart ute. Men tur nog går vi mot jul och kanske den mysigaste tiden men mycket ljus inne och är det riktigt kallt ute så är det extra mysigt att krypa in i en värmande filt och vara glad att slippa att gå ut. Tända adventsstjärnan, äta en skinksmörgås, dricka varm glögg och se på en bra film. December månad är ändå inte så tokig ändå. 

 

Dymmelonsdag

 Dymmelonsdag inledde påskfriden dvs den stilla veckan. Istället för att använda metallkäppar (metallkläppen) använda man träkäppar eller käppar klädda med tyg för att dämpa klangen i kyrkklockorna. Påskfriden innebar att det skulle vara lugnt och stilla men för det gick det inte att sova länge på dymmelonsdagen för då blev den personen kallad för dymmeloxen. 

En maträtt som kan vara bra att tillaga på dymmelonsdagen kan vara porchetta. Det är en maträtt som tar tid att laga men blir så god både att äta till en måltid eller att äta kall som pålägg på en smörgås. 

Receptet fick jag av en arbetskompis och det tar en del tid men resultatet blir så gott. Du behöver:

Fläsksida med svål, flingsalt, vitlöksklyftor (1-2 beroende hur stark du vill ha den), timjan (gärna färsk men går bra med torkad), persilja (samma här färsk men går bra med torkad eller som jag alltid har fryst persilja som tinas), rivet citronskal, äppelcider ca 2 dl, smör och grädde. 

Värm ugnen till 120 grader.

Salta svålen och låt stå i rumstemperatur en stund.

Skala vitlöken, finhacka tillsammans med timjan och persiljan. Lägg allt i en skål och blanda med rivet citronskal. 

Salta och peppra insidan av fläsket, fördela örtröran och rulla ihop med svålen utåt. Bind ihop hårt med ett steksnöre till en rulle. 

Lägg i ungsformen, häll över cidern och klicka på smör. Tillaga mitt i ugnen på ca 80 grader i 2-3 timmar (beroende på storlek) Ös porchettan ofta. 

Ta ut porchettan och sila ner spadet i en kastrull. Lägg tillbaka porchetten och höj till 250 grader. Rosta ungefär 10 minuter. Tillsätt grädde (ca 1-0,5 del beroende på hur mycket sky som finns kvar)  till skyn i kastrullen och låt sjuda (inte koka) i ca 5 minuter. Smaka av med salt och peppar. 

Servera prochettan med skyn, tomater eller den grönsak/grönsaker man tycker om. Jag serverade också ungstekt potatis till. Men som sagt lika gott att dagen efter skära upp i tunna bitar om pålägg på smörgåsen.

Citronpaj

Det är några månader till våren så en god solgul citronpaj kanske lyser upp i vintermörkret. Den här pajen hittade jag i ICA-bladet. Den heter egentligen citronmarängpaj men jag har inte gjort den med maräng. Här kommer receptet:

Mördeg: 200 g kallt smör, 1 dl strösocker, 5 dl vetemjöl, 1 krm salt, 1 ägg.

Citroncurd: 2 gelatinblad, 2 dl färskpressad citronjuice, 3 msk finrivet citronskal, 3,5 dl strösocker, 4 äggulor, 4 ägg, 150 g smör. 

Gör mördegen så här: Skär smöret i mindre bitar. Krama ihop smör, socker, mjöl och salt i en skål till en smulig deg. Tillsätt ägget och knåda snabbt ihop till en deg, Tillsätt ev några msk kallt vatten. Ställ i kylen i ca 30 minuter. Kavla sedan ut degen och jag tryckte sedan ut degen i en stor pajform (se bilden), går att göra i vilken form man vill. Nagga med en gaffel och ställ i frysen i 30 minuter. Grädda sedan pajen i ca 5-10 minuter i ugnen på 225°. Ska få lite färg. Låt den sedan svalna. Gör en citroncurd som ska läggas på pajen. Lägg gelatinblad i kallt vatten. Blanda citronjuice, skal, socker, äggulor och ägg i en kastrull. Sjud på medelvärme under omrörning (ska inte koka) till smeten tjocknar i ca 3-5 minuter. Ta från värmen och rör ner gelatinbladen och sedan smöret, lite i taget. Sila genom en finmaskig sil. Fyll på curden i pajskalet och låt den stelna i minst 2 timmar. Mycket god och fräsch paj till fikat. 

Stöpa i tenn, stöptenn, nyårslyckor

Nyårsafton 2021 och minnen från för gör sig påminda. När jag var liten på 60-talet ordnade mamma alltid att vi skulle stöpa tenn för att se hur nästa år skulle bli. Mamma var duktig på traditioner och stöpa i tenn, eller nyårslyckor som det också kallas var en av traditionerna. Antigen smälte man ner tenn eller också bly men som jag minns det var det alltid tenn och jag tror till och med att förra årets tenn återanvändes och smältes ner till det årets stöpning, återbruk som det kallas idag. Att smälta tenn var var varmt, mycket varmt och vi barn fick aldrig göra det utan det skötte mamma eller pappa. Tenn smältes i en speciell skopa som man sedan snabbt hällde i en hink med kallt vatten. Jag kommer ihåg att skopan hade ett långt skaft och när det var dags att hälla det smälta tennet i hinken då fick vi hjälpa till att hålla längst ut på i skaftet. Det var ju för den som hällde i tennet som nästa år skulle spås.  Att stöpa i tenn var en form av spådom för hur nästa år skulle bli. Av den klump som bildades i det kalla vattnet kunde man utläsa olika former men det enda jag kommer ihåg var att en slät blank rund form betydde pengar. Jag har tyvärr aldrig stöpt tenn i vuxen ålder men som jag förstår det hela kom traditionen från Finland och jag kan tänka mig att mamma lärde sig av farmor som kom från Finland. Att stöpa i tenn får nog bli ett nyårslöfte till nästa år, om jag får tag på en liten bit tenn att smälta. Med det får jag passa på att önska alla ett GOTT NYTT ÅR 2022. 

Kräftpaj

 Augusti och dags för kräftor. Enklast är att köpa ett färdigt pajskal eller att göra en enkel pajdeg själv: 150 g mjukt margarin, 3 dl mjöl och 2 msk vatten. Knåda ihop en deg och tryck sedan ut degen i en pajform. Till den här pajen lade jag i kräftstjärtar, räkor, små bitar av tomater, svartpeppar, citronmeliss, dill och lite citronflingsalt. Riven ost, till den här pajen blandade jag riven herrgårdsost med riven västerbottensost. Grädda i ugnen ca 30-35 minuter på nedersta gallret ca 200° - 225°. Täck med folie sist 10 minuterna så att osten inte blir för bränd. Servera. 

Obs pajskalet går lika bra att fylla med tex kyckling eller annat gott som finns hemma.