Min mamma var ambitiös. Varje jul när jag och min bror var små gjorde hon pepparkakshus från grunden. Bakade ut sidorna, tak mm och smälte socker att limma ihop dem med. Jag kommer ihåg att jag brände mig, inte mycket men på fingertoppen så jag än idag kommer ihåg hur det kändes. På taket var det alltid färgglada non-stop godisar och kristyr. Apropå kristyr bakade hon även stora pepparkakshjärtan med våra namn i kristyr som vi fick hänga i granen. Pepparkakshjärtana åt vi upp ganska snabbt i alla fall till julafton men pepparkakshuset fick stå till tjugondag Knut, då det skulle kraschas och äta upp bitarna. Taket med godisarna var oftast dammiga men vad gjorde det, roligt och gott kommer jag ihåg att det var eller om det bara var för att det var roligt. Jag har aldrig varit bra i vuxen ålder på att göra pepparkakshus. Bakat pepparkakor har jag och barnen alltid gjort till jul men endast någon enstaka gång har vi bakat ut ett pepparkakshus. Men för något år sedan kom jag på att jag kunde köpa färdiga sidor som bara var att limma ihop med ätbart lim. Sagt och gjort, jag började att limma men det gick inget bra så ärligt talat, det slutade med vanligt lim både för att limma ihop sidorna och godiset på taket. Nu har jag ett färdigt pepparkakshus som jag kan damma av och ställa fram till julen. Fusk, javisst men det går det med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar