Att åka med en rissla/släde bakom en häst, en lagom kall vintereftermiddag nedbäddad med fårskinnsfäll och filtar. Så mysigt. Numera har vi inga hästar och de sista hästarna var inga hästar som drog några risslor. Men jag har haft turen att få åka rissla förr om åren. Numera får jag titta på fönstret i farstun där den här bilden på tomtar som åker med facklor och i en rissla full med julklappar. Lycklig är de som får uppleva detta. Rissla är nog mest använd här i Norrland men om jag säger släde med medar för att ta sig fram i snö, då vet du vad det är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar