Efter en stund vid brasan så var det dags för skidåkning igen, nu tog Stina och Kajsa med sig en pulka också. De skulle skida för att hämta lite påskris till mormor. De åkte till skogen där de visste att det fanns björkris att hämta. När de hade tagit några kvistar så att det skulle räcka till några knippen, en till bron och två till vaser inomhus, så lade de kvistarna i pulkan och skidade tillbaka. Mormor hade en stor kruka på bron och i den stoppade flickorna de långa kvistarna och sedan gjorde de två mindre knippor som de tog in till mormor. Mormor tog fram två vaser som de stoppade ner kvistarna i. Från en låda tog hon fram gula påskfjädrar och gav flickorna så att de kunde pynta kvistarna. I morgon hade de planerat att göra påskpynt som de också kunde hänga upp i påskriset. Men nu var palten klar och morfar kom in och satte sig vid köksbordet. Flickorna dukade och mormor tog fram smör och den stora lingonkrukan. Mums med rårörda lingon till palten. Stina älskade när hon skar palten mitt itu och en smörklick fick smälta på den varma palten. Flickorna åt så de blev så mätta. Mormor och morfar skrattade och frågade flickorna, har ni drabbats av paltkoma? Paltkoma betyder att man blir så mätt och belåten så att man gärna skulle kunna sova gott en stund.
Påskriset är påskens motsvarighet till julgran. Påskriset kan ha en religiös koppling, Jesu intåg i Jerusalem och symbolisera palmbladen som ströddes framför honom. Fastlagsriset kommer från en gammal sed som innebar att man risade varandra. Eller egentligen var det husfadern som risade familjemedlemmarna som en symbolisk handling, en påminnelse om Jesu lidande. Men det påstods även vara lyckobringande. Mot slutet av 1700-talet började fastlagsriset att smyckas. Men det var först på 1800-talet som påskfjädrarna kom. Först på 1930-talet blev det vanligt över hela Sverige att påskpynta påskriset. Om björkkvistarna ställs i vatten lite före påsk så slår löven ut lagom till påsk, men vill man inte att löven ska slå ut så behöver inte vasen fyllas med vatten.
Kram Inger
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar